Liljevalchs vårsalong tackade nej

Ja, så var det. Jag var en av de flera tusen vars tavla fick nobben av Liljevalchs vårsalong. Ca 140 lyckliga fick sina alster antagna. Jag var alltså icke en av dem och därför bestämde jag mig för att låta den gamla bloggen få vakna till liv igen och agera "konstsalong". Skam den som ger sig.
Här har jag målat några välkända personligheter från 1960-talets Kiviks marknad. Målningen är gjord i akryl på duk.

Från vänster: Strippan Miss Dicky. Man sa att hon kunde vissla Marseljäsen med arslet, men jag vet inte om det var sant.

Gummi-mannen Martino. Han  kunde vrida sin långa kropp hur som helst och verkade sakna leder.

Fakiren Mr Swing, kallad djävulen i den röda slängkappan. Han brände och stack sig själv så blodet skvätte. Delar av publiken låg avsvimmade vid många föreställningar.

Strippan Miss Manana dansade de sju slöjornas dans.

Svärdslukerskan Miss Leiane. Hon svalde svärd som vore det praliner.

Vill passa på att tipsa om en mycket intressant bok, skriven av Martin Kristenson. Titeln är Vårt kära strunt, berättelser ur den svenska nöjeshistorien.

Madonnor och Kiviks marknad

Har börjar måla på gamla dar och tycker att jag kan få ha en miniutställning här på bloggen. Målningarna är gjorda i akryl på duk och är tagna ur fantasin. 
Här är två madonnor med synbart olika intressen. Madonnan till vänster konstaterar besviket att glasen är tömda och festen är slut. Madonnan till höger har helt andra värderingar i tillvaron. Kanske är hon ett alter ego.

Ett par målade minnen från Kiviks marknad är på sin plats, tycker jag. Här är en ormtjuserska.

Här samsas en ormtjuserska  och en fakir om utrymmet på duken. Dom får väl också vara med, eller hur?